Japanska superhjältar

Superhjältar har varit ett populärt inslag i populärkultur sedan de första serietidningarna introducerade dem under tidigt 19-hundratal. Nästa alla människor känner till Stålmannen, Batman och X-men och superhjältarna popularitet är än idag på topp, mycket tack vara storfilmer som förra sommarens The Avengers och kommande Ironman 3. Kanske är det just det faktum att en film baserad på en serietidning kan få två uppföljare som visar på att intresset fortfarande är stort för fenomenet superhjältar. Berättelserna speglar ofta sin nutid på ett sätt som ger dem mer djup än man kanske först anar. Exempelvis fick Spindelmannen först sina krafter efter att ha blivit biten av en radioaktiv spindel, vilket spelar sin samtid då kärnkraft var ett helt nytt fenomen inom fysiken under 30-talet, fullt av både hopp och senare rädsla i och med utvecklingen av kärnvapen. I senare omskrivna nya versioner byttes konceptet ut mot en genetiskt modifierad spindel, vilket än idag är ett forskningsområde som är vitt debatterat och högaktuellt.

Utan att ge mig in på den snåriga vägen som är att definiera exakt vad som klassificerar en superhjälte så går det ändå att konstatera att det vanligaste inslaget är en superhjälte på ett eller annat sätt får sina krafter från en yttre källa. Kristaller, mutationer, robotdräkter eller dyr utrustning är några exempel. Blickar vi däremot mot öst, närmare bestämt japan, så ser vi samma entusiasm för superhjältar, men ändå med vissa skillnader. Och för att inläggets rubrik inte ska bli för missvisande är det nog hög tid att vi går djupare in på just Japanska superhjältar. Ofta får dessa hjältar sina kraft inifrån, något som kan härledas till landets zenbuddistiska bakgrund. Men innan vi gör några vidare jämförelser (och även ser hur dessa skillnader kanske inte är så absoluta ändå) så tänkte jag i korthet redovisa för tre olika typer av japanska superhjältar.

Shonen action.

Den största serietidnings publikationen i japan (och kanske världen) är manga tidningen Shonen Jump. Ordet shonen kan översättas till pojke, vilket också är den huvudsakliga målgruppen. Shonen Jump har dramaserier, sportberättelser och den nog mest populära kategorin, actionserier med superhjältar. Många av de mest kända serierna har även blivit stora succéer utanför japan, så som Dragon Ball, Naruto och Fullmetal Alchemist. Dessa serier är de som mest liknar de västerländska motsvarigheterna vid första anblick, men med vissa skillnader. Där västerländska serier ofta utspelar sig i urban stadsmiljö är det vanligare i manga att se ett äventyrligt upplägg i fantasy miljöer. Shonen action har nästan uteslutande manliga huvudkaraktärer men med många supportkaraktärer av bägge kön, varierande åldrar och så vidare. Vi kan även se att det inte bara är huvudkaraktärer som har speciella krafter utan många andra i dennes närhet har vanligtvis samma typer av övernaturliga förmågor. I regel rör det sig om kampsport, magi eller andra övernaturliga konster så som de kopplade till spiritualism och andeväsen. Den mest populära och stilbildande serien är tveklöst Dragon Ball. I grunden handlar storyn om kampsport men får tidigt ett övernaturligt inslag när seriens huvudkaraktär Son Goku lär sej använda kroppens interna energi, Shi, eller Ki, för att röra sig extremt snabbt eller skjuta energi attacker, vilket var så stilbildande att alla liknande inslag i andra manga serier alltid blir jämförda med Dragon Ball.

Kort kan även nämnas att sportserier ibland lånar inslag från shonen action. Prince of Tennis är vid första anblick en berättelse som kretsar kring tennis, men för att ge berättelsen mer krydda har många karaktärer specialslag och taktiker som beter sig på ett sätt som ingen riktig tennisspelare kan replikera. Många andra berättelser kring vitt skilda sporter använder samma knep, men minst lika vanligt är att presenterar sporterna  på ett mer jordnära sätt.

Mahou shoujo.

Även här går det att utröna mycket om kategorin bara genom att översätta rubriken. Mahou kan översättas till magi eller magisk och shoujo kan översättas till tjej eller flicka. I korthet är detta berättelser om flickor som lärt sig magi och genren är väldigt stor i japan, och nästan helt unik i sitt slag. Några exempel är Pretty Cure och Sailor Moon. Det ska dock sägas att publiken inte enbart består av tjejer utan även många killar är intresserade och desamma kan sägas om antalet tjejer som läser shounen serier. Den kanske största mahou shoujo berättelsen är ovan nämnda Silor Moon, som var så populär att den tecknade serien visades på TV i Sverige och snart kommer att få en nygjord version i Japan. På sätt och vis är dessa berättelser mer lika västerländska superhjälte berättelser då de nästan uteslutande utspelar sig i urban miljö i en värld som liknar vår egen där magi är ett okänt fenomen för de flesta. Vanligtvis är grunden en klassik kamp mellan gott och ont där flickor av olika anledningar blir rekryterade för att slåss på det godas sida mot onda demoner. Ibland är berättelsen rätt lättsam där fokus ligger mer på drama och vänskapen mellan huvudkaraktärerna än action, men berättelserna kan också vara av betydligt mörkare natur som exempelvis den nyare serien Madoka Magica.

Många av berättelserna använder liknande story element. Huvudkaraktärerna förvandlar sig till att bära en magisk uniform eller dräkt och har inte sällan anknytning till något element, så som eld eller vatten. Ett annan vanligt inslag är en maskot karaktär eller djur som ger tjejerna dess krafter. Vissa serier har även med ett mer futuristiskt förklaring bakom var magin kommer ifrån, exempelvis Lyrical Nanoha.

Super robotar.

Där de tidigare två kategorierna främst byggde på fantasy och mystik så är det i berättelser om stora robotar som vi hittar mer futuristiska inslag. Robotserier är en för japan nästan helt unik genre där vi ser gigantiska robotar som körs av piloter. Genren delas ofta upp i två olika underkategorier. Real robot innehåller de serier som har ett ett mer verklighetstroget upplägg där robotarna mer eller mindre är militär hårdvara som i sej inte har några övernaturliga funktioner. Den andra kategorin och den som här är mer intressant att kolla närmare på här är super robot kategorin. Här ser vi ett mer övernaturligt inslag där robotarna är byggda i ett sällsynt material, har utomjordiskt ursprung eller där berättelsen utspelar sig så långt in i framtiden att teknologin är bortom vad vi kan föreställas oss idag.

Några av de mest populära exempel är Getter Robo, GaoGaiGar och Gurren Lagann. Den serie som kanske först etablerade genren med en robot som hade en pilot inuti var Mazinger Z som än idag får uppföljare och bidrog med många ikoniska koncept. Robotens främsta attack var raketslaget, där hela armen skjuts iväg som en raket mot fienden. Samma attack ses ofta i nyare serier, om inte annat som en homage till Mazinger Z. Super robot genren är inte främmande för att blåsa upp proportionerna till episka mått. Serien Gurren Lagann avslutas med en strid där robotarna har förstorats upp till galaktisk storlek. Men vad som kanske vid första anblick bara verkar vara en platt yta av flashiga effekter och action kan visa sig dölja drama och intressanta karaktärer under. Godannar är ett bra exempel på detta. Vid första anblick syns bara robotaction och sexiga karaktärer, men en bit in så etableras relationsdrama och karaktärer som växer och förändras under berättelsen.

===

I andra stycket nämnde jag att en skillnad mellan västerländska och japanska superhjältar är källan till deras krafter. Även om detta inte är någon regel helt utan undantag så går det ändå att se en skillnad här som speglar de kulturer som berättelserna växt fram ur. Stålmannen får sin kraft från solen, Spindelmannen blev biten av en ovanlig spindel och Ironman har en högteknologisk dräkt. I japan kommer ofta kraften inifrån. Ibland så får hjälten initialt sina egenskaper från en extern källa, men i slutändan så är det nästan alltid deras egen engagemang och deras passion som avgör om de kan besegra sin fiende när det väl gäller. En annan skillnad är att i västerländska berättelser är det vanligt att hjältarna alltid vinner kampen i slutet men i japan är det inte alltid lika säkert. Om inte annat kan något väldigt viktigt behöva offras på vägen, ibland hjältens egna liv så att en ny hjälte kan träda fram ur den förres fotspår. Som jag tidigare nämnt så finns det såklart flera undantag till dessa exempel och jag har försökt att inte lägga för stor värdering i vilken typ av hjälte som är min personliga favorit. I slutändan så gillar jag båda och har även vissa saker jag gärna kritiserar med de båda, men det lämnar jag till en annan artikel någon annan gång. Syftet här var kort och gott att belysa japanska superhjältar för de som inte är så insatta och ge några exempel på bra serier att börja med.