Enkäter

Här kommer ett kort litet inlägg som handlar om enkäter. Spännande eller hur! Under min samhällsutbildning läste jag en kurs i kvantitativ vetenskaplig metod. Ämnet handlar om hur en typ av datainsamling och sammanställning går till och används bland annat inom forskning, men kanske främst inom marknadsföring och reklam. Metoden använder nästan alltid någon form av enkät som grund, oavsett om den är skriftlig, eller om datan samlas in genom exempelvis telefonsamtal. Med all denna data kan man sedan göra en hel del intressanta saker. Det mest uppenbara är att man kan dela in åsikter och intryck i procentsatser och grupper, men man kan även gå på djupet och göra en parallell jämförelse mellan olika data. Kanske det visar sej att en liten del av deltagarna i enkäten är missnöjda med en viss sak, och när man kollar datan närmare visar det sig kanske att alla dessa personer har något annat gemensamt som kanske förklarar missnöjet. På så sett kan denna forskningsmetod vara väldigt användbar för företag att förbättra sin verksamhet eller en förening få reda på vad deras medlemmar tycker. Det existerar dock en annan sida och ett annat användningsområde för metoden.

Som jag nämnde innan så läste jag en högskolekurs på ämnet. Det nästan första vi lärde oss efter att ha gått igenom metodens grunder var hur enkelt det är att böja och vinkla hela metoden för att få fram det resultat man vill ha. Så även om metoden är väldigt användbar så kan den missbrukas väldigt enkelt. Oftast så tolkar man bara den data man samlat in så att resultatet blir som man vill. Ett exempel kan vara en fråga där en kund ska gradera hur nöjda de är med ett köp. Svaret ska graderas från 1 till 5 i betyd. Man kan dela in svaren i 1 och 2 som är negativa intryck, 3 är medelmåttiga intryck och 4 och 5 är väldigt positiva intryck. Kanske blir det inte så många som svarar 4 eller 5, säg att det är totalt 25% som svarar 4 eller 5. Istället för att säga att enbart en fjärdedel har ett positivt intryck av sitt köp så kan företaget inkludera alla 3or, som visar sig vara betydligt fler, 55% kan vi säga. Nu plötsligt har totalt 80% av kunderna ett positivt intryck av sitt köp, även om mer än hälften av kunderna egentligen tycker köpet var medelmåtta. Och det går enkelt att göra betydligt mer än så med den data man har samlat in.

Det andra sättet att få ett bra svar på sin enkät är att se till att de som svarar på enkäten blir tvingade att svara som du vill att de ska göra. För nästan ett år sedan fick jag fylla i en sådan enkät när jag åkte lokalbuss och tänkte direkt på hur vinklade frågorna var. Först och främst så skulle enkäten fyllas i angående just den turen, inte resenärens samlade intryck av att åka med lokalbussarna sedan tidigare. Redan där fick de uteslutande positiv information om att bussen höll tidtabellen. De brukar inte alltid gå i tid, men såklart så såg de till att den bussen som åkte när enkäten skulle delas ut till resenärerna gick i tid. Samma sak med hur välstädad bussen var. Även frågorna var svåra att svara på annat än att ge ett positivt svar. Var där klotter och graffiti i bussen? Tja, det är ju svårt att svara på när man enbart sett halva mittgången och två stolsryggar framför sig och dom var ju klotterfria, men hur det var i resten av bussen var ju omöjligt att veta. Att sedan gradera mängden klotter från 1 till 10 är heller inte helt lätt. Skulle varenda yta av bussen, inklusive bussföraren, vara täckt av graffiti innan man kan sätta en 10a?

För att summera så kan enkäter vara väldigt användbara till att ta reda på saker som kan göra ett företag bättre och få fler nöjda kunder. Men det är väldigt vanligt att de istället används för att få det att se ut som om kunderna är nöjda så att de enklare kan skaffa nya kunder. Något att tänka på nästa gång du blir ombedd att fylla i en enkät eller svara på lite frågor om vad du tycker om något.